Välkommen till Nära Cancer!
Nära Cancer finns här för dig som är ung och står nära någon som har cancer, eller saknar någon som har dött av sjukdomen. Här kan du lära dig mer om cancer, läsa intressanta artiklar, möta andra i liknande situation och ställa frågor till sjukvårdspersonal. Vi är starkare tillsammans!
Livet nära cancer
Här har vi har samlat massor av tips, tricks och berättelser som du kanske känner igen dig i och som kan hjälpa dig lite när det känns svårt.
Prata med någon
När nån du älskar får cancer kanske du känner dig alldeles ensam, men det finns många unga som är med om samma sak som du. Dela dina tankar i forumet med andra i liknande situation eller ställ frågor till vårdpersonal!
Fakta om cancer
Att skaffa sig kunskap är bättre än att fantisera. Ju mer man vet, desto större kontroll kan man känna över situationen. Och har man koll känner man sig oftast lite lugnare.
Vänförmedlingen Snacka
Här är fler artiklar du kanske är intresserad av
Vad är cancer?
Många små fel i cellernas arvsmassa kan tillsammans göra att cellerna delar sig för ofta och inte lyder kroppens signaler. Så bildas cancer.
Bli ambassadör
Vid 21 års ålder har var femtonde person fått uppleva att en förälder drabbats av cancer. Eftersom syskon, styvföräldrar, mor-/ farföräldrar eller vänner också kan drabbas av sjukdomen är det i realiteten ännu fler barn och unga som står nära någon som har eller har haft cancer.
Forum
Här kan du skriva om det som berör dig. Skapa en egen tråd, eller fortsätt skriv i någon annans. Våga prata om cancer! Du är inte ensam, och vi är starkare tillsammans.
Centrala infarter
När man behandlas för cancer kan man ibland behöva en så kallad central infart. Det finns flera typer av centrala infarter. De som oftast används inom cancervården är subkutan venport, SCVP, eller perifert insatt central kateter, PICC-line. Vissa medicinska behandlingar som ges, framförallt cytostatika, kan vara kärlretande och en central infart underlättar behandling med dessa läkemedel. Om man är svårstucken eller har blodkärl som lätt spricker när man tar blodprov eller sätter nål kan en central infart vara nödvändig för att behandlingen ska kunna ges.
Linda: ”Jag saknar dig, lillebror”
Vi var sex syskon, han var yngst. Jag var storasyster och skulle ta studenten. Han gick i förskoleklass. Han hade varit sjuk länge, men fick hjälp och vi trodde allt skulle bli bra. Sista sommaren fick vi svåra besked.
Ta hand om dig!
Att du känner dig nedstämd av att din förälder, ett syskon eller någon annan som står dig nära, har fått cancer är helt naturligt. Oron för den som är sjuk kan vara stark och det är vanligt att fundera över hur framtiden kommer att bli. För att minska nedstämdheten är det viktigt att du tar hand om dig, både fysiskt och psykiskt.
Anita och Marie berättar
Maries pappa dog på 80-talet. Då hade han varit sjuk under några år, men det visste inte Marie. Anitas mamma dog på 70-talet efter ett par månaders sjukdom.
Palliativ behandling
Inom cancervården används många olika behandlingar. Ett sätt att dela in dem är att beskriva varför den som har cancer ska ha en viss behandling och vad man vill att behandlingen ska leda till. De vanligaste begreppen när man pratar om behandlingens syfte är adjuvant, kurativ och palliativ. Palliativ behandling ges när cancern inte går att bota.
Material och verktyg
Forskning visar att öppen kommunikation kring svårigheter är en skyddsfaktor. För att hjälpa barn och unga att sätta ord på det svåra kan man ibland behöva använda sig av konkreta saker. Här nedan hittar du tips på material och verktyg att använda i samtal.
Sorgens skiftningar – vad är konstigt och vad är okej?
Det är inte konstigt om du är arg. Inte bara på cancern, utan på den som är sjuk. Man får vara arg på den som har lämnat en eller kommer lämna en kvar. Sådana tankar är vanliga. De skadar inte den sjuka. Om du däremot fastnar i ilskan hela tiden eller gör illa dig själv, ska du söka hjälp.
Cancer i huden
Det finns flera olika sorters cancer i huden. De tre cancerformerna som beskrivs här är malignt melanom, basalcellscancer och skivepitelcancer. Gemensamt för dessa cancerformer är att de ofta har ett samband med exponering för solen. Ju äldre man är, desto vanligare är det att drabbas av cancer i huden.
Sprid ordet om Nära Cancer
Det går inte att se vem som står nära någon som har cancer eller saknar någon som har dött av sjukdomen. Vi vet bara att det är väldigt många unga som på något sätt är cancerberörda. Ett sätt att hjälpa dessa unga är att sätta upp affischer och flyers där unga rör sig. I skolor, idrottshallar, bibliotek, fritidsgårdar med mera.
Är vi fortfarande vänner?
Om du står nära någon som har cancer kanske en del kompisar drar sig undan, på grund av att de inte vet hur de ska hantera situationen. De kan vara rädda att göra något fel eller säga saker som skulle kunna såra dig.
Huvud- och halscancer
Huvud- och halscancer är ett samlingsnamn för cancer som uppstår kring munnen, svalget och bihålorna. De flesta som drabbas är över 65 år gamla. Hjärntumörer räknas inte till huvud- och halscancer.
Är cancer ärftligt?
När en familjemedlem drabbas av cancer oroar många sig för att cancern ska vara ärftlig. Cancer beror på fel i vår arvsmassa. Men det är bara en tiondel av alla cancerfall som beror på att man ärvt en skadad gen. De andra cancerfallen beror på genetiska skador som uppkommit under personens egen livstid. Det är därför cancer är vanligare ju äldre vi blir.
Cancer i skelettet
När cancern startar i skelettet kallas sjukdomen för sarkom. Sarkom är ovanliga, men både barn och vuxna kan drabbas.
Stötta unga närstående
Varje år får ca 11000 föräldrar till barn som fortfarande är små eller tonåringar cancer. Vid 21 års ålder har var femtonde person fått uppleva att en förälder drabbats av cancer. Eftersom syskon eller styvföräldrar också kan drabbas av sjukdomen är det i realiteten ännu fler barn och unga som lever med någon som har eller har haft cancer.
Testikelcancer
Testikelcancer är den vanligaste cancerformen bland unga män. Ett tecken på testikelcancer är en hård knöl i testikeln, som sällan gör ont. Det är viktigt att regelbundet undersöka pungen för att i ett tidigt skede kunna upptäcka eventuella förändringar.
Efter cancerbeskedet – vad händer nu?
Det kan vara ett symptom som gjort att din familjemedlem sökt vård, en känsla av att något är fel – en knöl på halsen till exempel. Eller så har hen gått på en rutinkontroll där stora delar av befolkningen undersöks, och känt sig helt frisk. Oavsett hur cancern hittas reagerar de flesta människor med chock och rädsla.