De sista månaderna
Den som är sjuk blir tröttare och svagare. Han eller hon går ofta ner i vikt. Cytostatika gör inte längre någon nytta. Många får mer ont när cancern växer. De får mer mediciner mot smärta och kan bli trötta av det också. Ibland händer något oväntat, som en allvarlig infektion som gör att den sjuka snabbt blir sämre. Men oftast är det ett långsammare förlopp.
De sista veckorna
Den som är sjuk blir allt tröttare. Om man har hemsjukvård kan sjuksköterskorna behöva komma oftare. De vuxna i familjen kanske börjar planera för om den som är sjuk ska dö hemma eller på sjukhuset.
De sista dygnen
Den som är sjuk slutar att äta och dricka. Personen kanske inte är helt vaken utan medvetandet kommer och går. Den sjuka kan ändå känna din närhet och höra när du pratar med hen. Andningen blir rosslig och oregelbunden. Hen andas långsammare och långsammare till dess att sista andetaget tas.
Efter döden
En läkare ska se den som dött, för att bekräfta dödsfallet. På sjukhus gör personalen i ordning personen som dött: tvättar hen och sätter på rena kläder. Man gör fint i rummet och tänder kanske ett ljus. Alla anhöriga som vill får komma dit för att ta farväl. Det kan vara på avdelningen eller i ett speciellt visningsrum på en annan del av sjukhuset.
Det kan vara skönt att hälsa på den som har dött flera gånger. Då har personen oftast flyttats från sjukhusavdelningen till bårhuset. Där finns också besöksrum eller avskedsrum. De som jobbar där gör iordning, så att man får sitta i lugn och ro tillsammans med den som har dött.
En person som man vet har haft cancer behöver inte obduceras. Efter några dagar brukar de vuxna som står nära börja planera för begravningen.
