Malignt melanom – den cancerform som ökar snabbast

Malignt melanom är cancer som uppkommer i de cellerna i huden som bildar pigment. Malignt melanom är den ovanligaste formen av hudcancer, men det är också den cancerform som ökar allra snabbast i Sverige och andra länder. Varje år drabbas ca 4 000 personer i Sverige av malignt melanom. De flesta som drabbas är äldre, men malignt melanom kan förekomma från 20-årsåldern. I och med ökningen av antalet fall har också allt fler yngre personer drabbats.

Att bränna sig i solen ökar markant risken för malignt melanom. Solariesolning ökar också risken, men sjukdomen kan uppkomma även på ställen som inte har varit utsatta för solen. De allra flesta som opererat bort ett malignt melanom förblir helt friska utan återfall.

Maligna melanom utvecklas ofta från ett vanligt födelsemärke. Om ett födelsemärke börjar växa, klia, ändrar färg eller blöder kan det vara tecken på att det blivit ett malignt melanom. Ett sådant födelsemärke ska undersökas och opereras bort om det ser misstänkt ut. Det kan göras på en vårdcentral eller hudmottagning. Man får lokalbedövning. Ibland blir det ett så litet sår att det inte behöver sys, men oftast kan det behövas något stygn.

Det bortskurna området skickas för analys. Om det visar sig vara ett malignt melanom behövs oftast ytterligare en operation, som är lite större. Det är för att man vill ha marginaler med frisk vävnad runt om hudcancern för att vara säker på att allt är borta.

Läkarna tittar på det borttagna melanomet i mikroskop och mäter bland annat hur djupt cancern växte. Om melanomet växte djupt ner i huden ökar risken för att det ska komma tillbaka eller sprida sig.

Cancer som börjar växa på ett nytt ställe kallas metastaser eller dottertumörer. Ibland kan man operera bort metastaser av malignt melanom. Om det inte går att operera kan cytostatika, andra cancermediciner, strålbehandling eller immunterapi bromsa och lindra sjukdomen.

Ju tidigare ett malignt melanom opereras bort, desto mindre risk är det att man får ett återfall i sjukdomen. Därför är det viktigt att inte dröja med att söka vård om man upptäcker ett misstänkt födelsemärke.

Basalcellscancer – den absolut vanligaste cancerformen

Basalcellscancer, även kallad basaliom, är den i särklass vanligaste formen av all cancer. Drygt 40 000 nya fall av basaliom registreras varje år. Basaliom kan visa sig som ett sår som inte vill läka, ett eksem eller en liten blank knuta.

Basaliom opereras bort. Ibland kan man använda sig av lokal strålbehandling istället för operation, till exempel om ett basaliom återkommer flera gånger på samma ställe trots att man tidigare opererat bort det, eller om det sitter på en plats där det är svårt att operera.

Basaliom kan komma tillbaka, men sprider sig nästan aldrig i kroppen. Därför räknar man inte alltid basaliom som cancer.

Liksom all annan cancer i huden har basaliom ett samband med tidigare solexponering i livet och blir vanligare med stigande ålder. Huvuddelen av de som drabbas av basaliom är 50 år eller äldre.

Skivepitelcancer – vanligast efter 75

Skivepitelcancer drabbar framförallt personer över 75 år, och blir vanligare ju äldre man blir. Sjukdomen sitter ofta på handryggen, i ansiktet eller uppe på huvudet ­– det vill säga områden som utsatts för mycket sol.

Skivepitelcancer i huden behandlas olika beroende på hur stor cancern är och hur djupt den växer. Till exempel går det ibland att frysa bort cancern. Ibland behövs det en operation. I mycket sällsynta fall sprider sig skivepitelcancer i huden till andra platser i kroppen och ger upphov till metastaser. Då kan cytostatikabehandling bli aktuell för att bromsa sjukdomen.