Mat och motion är en skyddsfaktor

Att tänka på vad vi äter och att röra på sig regelbundet kan minska risken att drabbas av cancer. Det är till exempel bra att försöka äta mer fisk, grönsaker, frukt, nötter och bär. Vi bör samtidigt äta mindre rött kött, korv, mättat fett och socker samt avstå från tobak och alkohol. En bra sak är att vi då också minskar risken att drabbas av andra sjukdomar, till exempel diabetes och hjärtinfarkt. Detta gäller alla friska människor – även de som tidigare har behandlats för en cancersjukdom. Men det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är hur du äter och hur mycket du rör på dig som avgör om du får cancer eller inte. Det finns många andra orsaker till cancer och det är ofta en kombination av flera faktorer som leder till utvecklingen av cancer.

Ingen diet botar cancer

När man är sjuk i cancer fungerar ofta kroppen annorlunda. Den kan bli sämre på att ta hand om det man äter, matlusten kan minska och tarmens funktioner kan försämras. Om man får behandling, så som cytostatika eller strålning, kan också denna påverka. I detta skede behöver man fokusera på att undvika viktnedgång och att må så bra som möjligt. Vissa behöver stöd av en dietist för att få råd om hur man kan få i sig tillräckligt med energi, för att orka ta sig igenom sin behandling.

Det är viktigt att komma ihåg att det är behandlingen som bromsar eller botar sjukdomen – inte vad man äter. Det finns ingen diet som kan bota cancer. Det är många som tror att man kan ”svälta tumören” genom att undvika socker. Detta är inte sant. Kroppen håller en viss nivå av socker i blodet även om vi helt utesluter socker ur kosten, och tumören tar det den behöver. Det finns däremot forskning som visar att det är bra att fortsätta röra på sig. Fysisk aktivitet minskar risken för biverkningar och kan i vissa fall förbättra effekten av behandlingen.

Mat i livets slutskede

När man är svårt sjuk i cancer och det inte längre finns någon botande eller bromsande behandling kan det vara ännu svårare att få i sig mat och dryck. Cancercellerna förbrukar också energi. Detta leder sammantaget ofta till viktnedgång. Det kan vara extra svårt för dig som närstående då exempelvis din mamma inte längre vill äta sin favoritmat och det kan lätt uppstå konflikter och skuldkänslor runt matsituationen. Det är viktigt att komma ihåg att nedsatt matlust och känslan av att det ”tar stopp” är en del av själva sjukdomen. Det är ofta bra att låta den som är sjuk styra över vad, när och hur mycket hen vill äta.