Metastaser är cancer som spridit sig
Det finns flera olika orsaker till cancer i levern, men den vanligaste orsaken är metastaser. Då har en cancersjukdom någon annanstans i kroppen spridit sig med blodet och även gjort levern sjuk. Det kan till exempel vara bröstcancer, tjocktarmcancer eller bukspottkörtelcancer. Då kallar man inte sjukdomen för levercancer, utan för en spridning från den cancer som man hade från början, till exempel ”spridd bröstcancer”, ”spridd koloncancer” eller ”spridd bukspottkörtelcancer”.
Om man hittar cancer i levern börjar läkarna med att ta reda om personen har haft cancer tidigare.
Leverbiopsi visar cancerns ursprung
För att veta säkert vilken slags cancer levermetastasen kommer ifrån kan man göra en leverbiopsi. Det betyder att man tar ett vävnadsprov med en nål som man sticker in i levern genom huden. Sedan undersöks cellerna i mikroskop för att förstå var de kommer ifrån; var den så kallade primärtumören finns. Ibland har cancern börjat i levern. Då kallas sjukdomen för primär levercancer.
Olika cancerformer behöver olika behandling
Behandlingen av levermetastaser beror på vilken cancerform primärtumören hade. Metastaser från tarmcancer kan ibland opereras bort. Andra metastaser behandlas oftast med cytostatika eller andra mediciner. Bröstcancermetastaser kan till exempel behandlas med hormonell behandling – tabletter som minskar östrogenet i kroppen – så att cancern inte får näring.
Hepatocellulär cancer – ett annat ord för primär levercancer
Leverceller heter hepatocyter på latin. När cancer uppstår i levercellerna kallas cancern för hepatocellulär cancer.
Ibland kan man bota hepatocellulär cancer genom att operera bort den.
Det går bara om cancern inte har spridit sig och om den växer på ett sådant sätt i levern att det går att operera bort hela tumören. Personen som är sjuk måste även vara stark nog att klara en operation.
Om man inte kan operera bort cancern kan man ibland behandla den med en cancermedicin för att försöka bromsa sjukdomen och lindra eventuella symptom.
Gallgångscancer
En av leverns uppgifter är att bilda galla, en gul vätska som hjälper tarmarna att finfördela fettet som finns i maten. Gallan samlas upp i gallgångar som finns i levern, och transporteras sedan via gallblåsan till tarmen. Om en cancer uppstår i gallgångarna kallas den för gallgångscancer eller cholangiocarcinom.
Cancer i gallgångarna kan täppa till gallgångar så att gallan inte kan komma till tarmen. Då blir huden gulaktig: det kallas för gulsot. Men alla med gallgångscancer får inte gulsot.
Ibland upptäcks gallgångscancern på grund av att man har ont i magen, är trött, har gått ner i vikt eller är illamående och har svårt att äta. Cancer i gallblåsan är också en typ av gallgångscancer.
Ibland kan man bota gallgångscancer och gallblåsecancer genom att operera bort den. Det går bara om cancern inte har spridit sig i kroppen och om den växer på ett sådant sätt i levern att det går att operera bort hela tumören. Den som är sjuk måste också klara en operation. Efter en sådan operation får man ibland förebyggande cellgiftsbehandling för att minska risken för att sjukdomen ska komma tillbaka. Om man inte kan operera bort cancern kan man ibland behandla den med cytostatika för att försöka bromsa sjukdomen och lindra eventuella symptom.
Gulsot
Både primär levercancer och levermetastaser kan göra att huden blir gul. Det kallas gulsot eller ikterus. Det kan bero på att cancern är i vägen för galla som ska ut i tarmen. Istället åker gallämnen ut i blodet och huden och gör den gul. Ibland kan man öppna upp gallgången med ett nät, eller låta gallan rinna ut genom en slang på magen.
Gulsot behöver inte bero på cancer. En annan vanlig orsak till gulsot är att en gallsten fastnat i gallgången.
