De flesta blir friska igen

Oftast startar cancern i livmoderslemhinnan (endometrie). Ibland har cancern sitt ursprung i muskelväggen eller stödjevävnaden och då kallas det Sarkom. Endast 4-7% av all cancer som bildas i livmodern är sarkom (som också kallas uterussarkom). Det innebär att det varje år är ca 55 personer i Sverige som drabbas av just den cancerformen.

Livmodercancer upptäckts i de flesta fall ganska tidigt, eftersom den ofta ger symptom i form av oregelbundna blödningar. De flesta kvinnor som drabbas blir friska igen.

Det är större risk att drabbas av livmodercancer när man är äldre. Andra saker som ökar risken för att drabbas av livmodercancer är övervikt, diabetes, högt blodtryck samt att menstruationen avtar vid hög ålder. Fetma är en stark riskfaktor och kan bidra till utveckling av livmodercancer hos yngre kvinnor.

Det vanligaste symptomet är blödningar efter klimakteriet

Cirka 10 % av kvinnor med blödning efter klimakteriet visar sig ha livmodercancer. I vissa fall upptäcker man sjukdomen när kvinnan fått andra symptom som buksmärtor, ofrivillig viktnedgång, nedsatt allmäntillstånd eller blodproppar.

Utredningen börjar med en gynekologisk undersökning där man med ultraljud tittar på hur tjock livmoderslemhinnan är. Om livmoderslemhinnan är förtjockad är risken för livmodercancer förhöjd. Man tar då ett vävnadsprov från slemhinnan för att utesluta cancer.

Om man hittar cancerceller i slemhinnan görs en skiktröntgen för att se om cancern spridit sig till andra organ. Ibland görs också en magnetkameraundersökning för att ytterligare kartlägga lokal cancerutbredning.

De flesta blir opererade

Operation är den viktigaste behandlingsformen av livmodercancer. I många fall är patienterna botade efter operation. Man tar bort hela livmodern, äggstockar, äggledare och lymfkörtel/lymfkörtlar som finns i bäckenet nära tumören. Även de som har spridd sjukdom kan ha nytta av operation för att minska blödningar och besvärande lokala symptom.

I vissa fall behöver man ge cytostatiskabehandling och strålbehandling som komplement efter operation. Cytostatika kan ges som förebyggande behandling för att minska risken för återfall. Vid spridd sjukdom och om personen mår så pass bra att hon bedöms tåla cytostatikabehandling, ges det för att hålla sjukdomen i schack.

Olika typer av strålbehandling

Inre strålbehandling (så kallad intrauterin brachyterapi) är ett alternativ till operation för kvinnor som endast har cancer i livmodern och där komplikationsrisk vid operation är förhöjd, om kvinnan exempelvis även har andra sjukdomar. 70-80% av dem är botade efter strålbehandling.

Extern strålbehandling kan ges som kompletterande behandling efter operation till dem som har en cancer som spridit sig utanför livmodern, till exempelvis till lymfkörtlar. I vissa fall kan extern strålbehandling ges även till dem som har en spridd sjukdom och som av någon anledning inte kan opereras. Då ges behandlingen mest för att lindra symptom såsom blödningar och/eller smärta.  

Uppföljning

Efter avslutad behandling får den som varit sjuk komma på återbesök på sjukhuset. Uppföljningen har två huvudsakliga syften: att tidigt upptäcka återfall samt att följa kvinnans behov av rehabilitering. 

Det är viktigt att den som haft cancer kontaktar vården vid vaginala blödningar, nytillkommen ihållande buk- eller ryggsmärta, buksvullnad eller nytillkommen ihållande hosta utan relation till luftvägsinfektion.

Återfall av livmodercancer

Vid ett återfall av livmodercancer, kommer den oftast tillbaka i slid toppen, men andra organ kan också bli angripna. I visa fall kan man vid återfall av sjukdomen operera och ge strålbehandling i syfte att bota patienten. Men många gånger är det inte möjligt att bota utan man ger behandling i bromsande syfte.

Vid återfall kan man analysera tumörvävnaden, som man tog vid diagnos eller vid återfall. Om tumören visar sig ha vissa speciella egenskaper kan immunterapi vara aktuell efter cytostatikabehandling.

Om operation och/eller strålbehandling inte är möjligt, kan det bli aktuellt med cytostatikabehandling, immunterapi och/eller hormonbehandling.