Strålkällan som används vid brachyterapi är bara någon mm och leds in i tumören via tunna plaströr som lagts in i tumören, antingen under sövning eller i spinalbedövning. Ibland tas plaströren bort efter någon timmes behandling. I andra fall kan man behöva ge behandling under kortare tid men vid flera tillfällen under några dygn. Då får plaströren ligga kvar tills man gjort sista behandlingen. En botande brachyterapi kan ges inom loppet av en vecka, vilket gör att brachyterapi oftast tar färre dagar än vanlig (yttre) strålbehandling.
Strålning som inte skadar omkringliggande vävnad
Strålningen vid brachyterapi behöver inte passera frisk vävnad för att nå tumören vilket gör att man kan öka dosen strålning till tumören och ändå ofta få mildare biverkningar än vid yttre strålbehandling.
Då behandlingen ges är en liten maskin, där strålkällan finns, kopplad till plaströren som förts in i tumören och då behöver patienten vara stilla. Mellan behandlingarna kan patienten röra sig fritt även om plastkatetrarna sitter kvar. Ett undantag är förstås om katetrarna sitter i ett område som omöjliggör för patienten att sitta eller gå, tex i området kring underlivet.
När används brachyterapi?
Brachyterapi kan användas bland annat vid prostatacancer, gyncancer och vid hudtumörer. Man använder ofta brachyterapi om tumören sitter i ett område där det är svårt att operera bort den med ett gott resultat eller om en tidigare bortopererad tumör kommer tillbaka och ytterligare operation inte skulle bli bra. Om en tumör kommer tillbaka i ett redan strålbehandlat område är det inte alltid möjligt att ge mer yttre strålning även om effekten av den behandlingen tidigare varit god. Det kan vara så att den friska vävnaden runt tumören inte tål mer strålning. Ibland kan man då använda sig av brachyerapi, då strålningen vid den behandlingen framförallt hamnar lokalt i tumören.
