Lungcancer
Den som har lungcancer kan ha misstänkt det på grund av att hen haft hosta länge eller hostar blod. Att man är väldigt trött och går ned i vikt kan också vara tecken på sjukdomen. Nästan alla som får lungcancer har rökt, men inte alla. De flesta som drabbas är i 70-årsåldern.
Med bronkoskopet kan läkaren se luftrören inifrån
På röntgenbilder kan läkaren se en cancertumör. Men för att veta säkert brukar läkaren även göra en bronkoskopi. Ett bronkoskop – en slang med en liten kamera längst fram – förs ner i luftrören. Då kan man se luftrören från insidan och ta prov på sådant som ser konstigt ut. Läkaren låter lite vätska sköljas runt i luftrören och suger sedan upp den för att leta efter cancerceller där bronkoskopet inte kommer åt.
Behandlingen beror på sjukdomens omfattning
Lungcancer kan behandlas med operation, med cytostatika och med strålbehandling. Cytostatika är ett annat ord för cellgifter. Behandlingsformerna kan kombineras på olika sätt, beroende på hur cancern ser ut. Man kan ha haft lungcancer länge utan att märka det; då kan cancern ha hunnit sprida sig i lungorna på ett sätt som gör att det inte går att operera bort den.
Det kan behövas flera olika röntgenundersökningar för att se hur cancern växer. Före en operation får man också testa lungornas funktion för att se så att lungorna är tillräckligt friska för att orka med operationen.
Småcellig och icke-småcellig lungcancer är huvudtyperna
Cancer kan uppkomma i olika sorters celler i lungorna och i luftvägarna. En cancerform som behandlas på ett särskilt sätt är småcellig lungcancer. De andra sorterna brukar gemensamt kallas för icke-småcellig lungcancer.
Särskilda behandlingar för småcellig lungcancer
Den småcelliga lungcancern växer snabbt. Det är vanligt att cancern redan har spridit sig när den upptäcks. Småcellig lungcancer krymper oftast av cellgiftsbehandling. Det finns flera olika cellgifter och andra mediciner som kan fungera. I vissa fall kan cancern också strålbehandlas eller opereras. Det finns en risk att den småcelliga cancern sprider sig till hjärnan. Därför ges ibland strålbehandling mot hjärnan i förebyggande syfte.
Lungmetastaser
Metastaser är cancer som spridit sig från en kroppsdel till en annan. Ett annat ord för metastaser är dottertumörer. Lungorna är en vanlig plats för metasaser av till exempel bröstcancer och tarmcancer. Metastaserna behandlas olika beroende på var cancern började.
Vätska i lungsäcken
Mellanrummet mellan utsidan på lungan och insidan på bröstkorgsväggen är täckt av hinnor som bildar lungsäcken. Inuti lungsäcken finns lite vätska, pleuravätska, som gör att lungan glider bra med varje andetag. Ibland bildas det mer vätska än vanligt i lungsäcken; till exempel vid en lunginflammation. Om cancer sprider sig till lungsäcken kan det snabbt bildas stora mängder vätska. Vätskan tränger ihop lungan och det blir svårt att andas.
Genom att lyssna med stetoskopet och knacka på bröstkorgen kan läkaren ofta höra om det finns vätska. En lungröntgen visar också vätskan.
Om det är tungt att andas kan läkaren sticka in en slang i lungsäcken och tömma ut vätskan så att lungan får bättre plats.
