Immunförsvaret

Kroppens immunförsvar skyddar oss mot främmande faror som inte hör hemma i våra kroppar, som tex virus och bakterier. Samtidigt är det viktigt att immunförsvaret inte ger sig på våra egna celler, när det gör det uppstår olika så kallade autoimmuna sjukdomar, tex reumatism, glutenintolerans och inflammatoriska tarmsjukdomar. Därför finns det olika mekanismer i immunförsvaret som kan bromsa det och hindra det från att ge sig på den egna kroppen. Cancerceller är ju farliga för kroppen, men eftersom de uppstått i våra egna celler är det svårare för vårt immunförsvar att upptäcka och ge sig på cancerceller.

Immunförsvaret består av olika typer av celler som har olika funktioner. Vissa kan känna igen olika faror och kalla på flera celler från immunförsvaret, aktivera dessa och även äta upp bakterier, virus och främmande celler mm. Andra kan bilda antikroppar som kan fästa sig på tex bakterier och virus och på så sätt markera för immunförsvaret att det är en fara som behöver tas bort.

Stimulans av immunförsvaret som behandlingsform

På senare år har forskare hittat sätt att stimulera immunförsvaret att ge sig på cancerceller och sätt att minska de inbyggda bromsarna i immunförsvaret och göra immunförsvaret mer aktivt. Samtidigt som det gör att immunförsvaret lättare kan ge sig på cancerceller gör det även att risken för att drabbas av en eller flera autoimmuna sjukdomar ökar, vilket är en biverkan av immunterapibehandlingar. I enstaka fall kan biverkningarna bli mycket allvarliga.

De immunterapier som vi använd idag blockerar på olika sätt bromsar inom immunförsvaret och ökar immunförsvarets aktivitet i kampen mot cancercellerna.

Antalet cancerdiagnoser där immunterapi godkänts som behandling i Sverige har ökat de senaste åren. Den cancerform som hitintills visat sig ha bäst effekt av immunterapi är malignt melanom.