Efter att man har varit ledsen en tid brukar man sakta hitta tillbaka till ett normaltillstånd igen; hitta nya sätt att leva på som känns okej.

Sjukdomen depression är däremot långvarig. En person som är deprimerad är väldigt ledsen och orkeslös. Det är mer än en naturlig reaktion på svårigheter i livet. Man kan bli deprimerad utan att det hänt något speciellt, men ofta finns det något som utlöser depressionen. Det är vanligt att personer som har cancer även drabbas av depression.

En depression kan vara lättare eller svårare. Den som är riktigt djupt deprimerad kan nästan helt sluta göra saker och tankarna slutar i princip att fungera. Det blir svårt att till och med göra enkla saker, som att gå upp på morgonen, tvätta sig eller laga mat. Man orkar inte bry sig om vänner, jobbet eller ens sina egna barn. Det går bara inte att känna sig glad.

En som är deprimerad kan sluta att tycka om sig själv. Man kanske tänker att allt man har gjort är dåligt och att man aldrig någonsin kommer klara av att göra något bra. Under tiden man är deprimerad kan man inte hoppas att livet ska bli bättre.

Att ha en deprimerad anhörig leder ofta till att man själv börja känna sig nere. Det är inte samma sak som att man själv är på väg att bli sjuk, men man behöver prata om hur det känns och man behöver få vara med friska människor så mycket som möjligt.

Depression eller ledsenhet? Ja, ibland kan det vara svårt att avgöra. Man brukar kolla på en del vanliga symtom och hur väl de stämmer in på personen i fråga. Man behöver inte ha alla symtom för att få diagnosen depression. Det avgörande är hur många symtom man har och hur starka de är. Exempel på depressionssymtom:

Att känna sig nedstämd och ledsen hela tiden

Att känna sig värdelös och känna skuldkänslor

Att ha svårt att koncentrera sig och färdigställa saker

Att ha svårt att bestämma sig

Att inte ha lust att äta – eller att äta för mycket

Att vara sängliggande hela dagarna men ändå ha svårt att sova

Att ha svårt att komma igång med att göra saker

Att tänka mycket på döden och kanske inte vilja leva längre

Att vara irriterad och rastlös

Att ha ångest

Det finns mycket bra hjälp att få mot depression. Några av behandlingarna som finns är samtalsterapi och mediciner. Vid måttlig till djup depression brukar det vara bra att få samtalsterapi ihop med mediciner. Har man en lättare depression kan det räcka med samtalsterapi.

Medicinerna man får vid depression kallas för antidepressiva. Det finns olika sorter som hjälper olika personer olika bra. Man blir inte beroende av medicinerna men man behöver ta dem under en lång tid – minst sex månader – för att de ska hjälpa ordentligt.

Det brukar ta en eller två månader innan man börjar känna sig bättre. En del måste ta medicin i flera år och några behöver alltid ta medicin för att inte bli sjuka igen.

Depression och ångest hör ihop. Mycket ångest kan göra att man blir deprimerad och man har nästan alltid ångest om man är deprimerad. Den som har mycket ångest kan få lugnande mediciner eller mediciner som hjälper en att sova.

I samtalsterapi träffar man en psykoterapeut eller kurator. Tillsammans med den personen funderar man över sig själv och berättar om sitt liv. När man berättar för någon som lyssnar kan man börja förstå sig själv bättre. Det kan hjälpa den som är deprimerad att utvecklas på ett positivt sätt och att må bättre psykiskt. Hur lång tid terapin ska pågå bestämmer man med sin terapeut.