Hej!

Det du beskriver är inte konstigt alls. Det är jättevanligt att känslorna pendlar när någon nära är sjuk! Man brukar prata om att barns sorg är randig, svartvit randig som en zebra. Barn och unga klarar inte av att vara i det jobbiga (det svarta) under en längre tid, vilket vuxna kan vara. Det beror på att man måste hänga med i sin egen mentala och fysiska utveckling. Därför pendlar många barn och unga snabbt i sitt mående. Ena stunden kan man vara väldigt ledsen över att ens mamma är sjuk och nästa stund kan man hitta på något och ha roligt ihop med en vän (vara i det vita). Det här är helt normalt! Vuxna sörjer också randigt, men har ofta längre tider av svart än barn. Där kan man istället tänka på sorgen som en streckkod. Det är många tjocka svarta streck i början, ex när någon nära blivit sjuk. Man har det svårt och man sörjer situationen. Med tiden blir det lättare att bära och det blir fler och fler vita tjocka streck och endast några tunna svarta.

Det är viktigt att du lyssnar in dig själv och tillåter dig att känna det du känner för att få må så bra som möjligt. Så när du är ledsen, tillåt dig att gåta, när du är arg tillåt dig att få vara det och få inte dåligt samvete över att du också kan vara riktigt glad!

Här kan du läsa mer om kris och sorg

Vänliga hälsningar

Nära Cancer