Hoppa till huvudinnehållet

Min förebild har försvunnit.....

Inlägget har 3 svar

  1. Anonym

    Är en 17 årig tjej och min pappa har en hjärntumör som är elakartad. Till en början så kändes det rätt okej, tänkte mer att han kanske klarar detta några år till. Idag så har det knappt gått 1 år sen vi fick reda på det och han ligger nu på sjukhus och det blir bara sämre för varje dag. Den tumören han operera bort blev ingen mer förändring på men såklart så kom det en ny tumör som har förstört hela min pappa, jag känner inte igen han. Saknar hans kramar, saknar snacket med min pappa, han har varit en sån förebild för mig. Min pappa är så driven och har altid vetat vad han har velat och varför ska han på cancer för. Är det någon som har gått igenom samma att en av eran förälder som inte kommer klara cancer?, vet knappt hur jag ska orka dagarna längre för saknar han så fruktansvärt mycket

    • Anmäl
    • Svara
  2. Moa

    Låter jättejobbigt! Styrkekramar till dig från mig❤️❤️❤️

    • Anmäl
    • Svara
  3. Sofia

    Jag är 16 år och min mamma fick också cancer. Hon gick bort efter 3 månader. I början kände jag inte igen henne heller. Men dom sa att det var pågrund av medicinerna hon fick. När jag pratade med henne så var det som att prata med någon annan. Men sen vart hon bättre och fick komma hem, och då var hon den underbara mamma som hon alltid vart. Men efter några veckor så dog hon i sömnen. Känner igen mig jättemycket i dig. Vet inte heller hur jag ska orka leva utan henne. Allt känns bara meningslöst. Det ända jag vill är att vara hos henne.

    • Anmäl
    • Svara
  4. Isabelle

    💔😭Styrkekramar till er!❤️

    • Anmäl
    • Svara

Nu visas 3 av 3 svar.

Svara på "Min förebild har försvunnit....."