Ensam. Stirrar sorgen i vitögat. En ful, stor, mörk best är den. Det finns ingen här som kan distrahera mig eller hålla mig i handen. Man måste bara acceptera att man är helt ensam. Jag vet att det finns någon ute i världen som liksom jag ligger i sängen och gråter just nu för att hennes mamma ska dö. Vem är hon? Var finns hon? Hon ger mig styrka. Kanske jag inte är så ensam ändå.
Ensam. Stirrar sorgen i vitögat. En ful, stor, mörk best är den. Det finns ingen här som kan distrahera mig eller hålla mig i handen. Man måste bara acceptera att man är helt ensam. Jag vet att det finns någon ute i världen som liksom jag ligger i sängen och gråter just nu för att hennes mamma ska dö. Vem är hon? Var finns hon? Hon ger mig styrka. Kanske jag inte är så ensam ändå.
Känner så igen mig i vad du skriver! Vi är inte ensamma❤️