Jag vet inte vad jag ska göra, jag håller allt inom mig så det känns som om jag snart kommer spricka. Fick nyss reda på att min Pappa har cancer, den aggresivaste prostatacancern som dom nu tror har spridit sig till skelettet. Läkaren gav han 4 mån till 2 år kvar att leva om inget blir bättre, och förmodligen blir det inte det... Vad ska jag göra? Jag vågar inte visa mig ledsen inför pappa, jag vågar inte visa mig svag när han behöver mig som mest. Jag vågar inte prata om det med honom, för jag vet inte om han vill, jag vet att han är livrädd och jag vet att han har ont. Det enda jag vill är att min pappa ska bli bra igen, jag vill inte se han ha ont, jag vill inte se hur rädd han är. Jag vill se min pappa le, jag vill se han må bra. Men jag har en känsla av att jag aldrig kommer få se han så igen..
Ni som har varit med eller går igenom liknande situationer, snälla hjälp mig. Jag klarar inte detta själv.
Tråkigt att din pappa också fått cancer!! Jag hatar cancer! Gör så många människor så ont!! Min pappa har oxå cancer. Har varit sjuk i tre år nu. Jag känner igen mig i det du skriver. Försökte från början visa mig stark för han men till slut klarade jag det inte längre. Men vet du det var skönt att få släppa ut allt och visa även pappa hur jag mådde. Vi kunde efter det börja mötas på ett annat sätt. Ibland har vi gråtit ihop jag och pappa men ibland har den ena bara stöttat den andra. Som de skriver här på nära cancer så påverkas alla i familjen när någon får cancer. Så är det verkligen! Och då måste man också få ut det jobbiga inuti!! Stor kram till dig!
Jag vet inte vad jag ska göra, jag håller allt inom mig så det känns som om jag snart kommer spricka. Fick nyss reda på att min Pappa har cancer, den aggresivaste prostatacancern som dom nu tror har spridit sig till skelettet. Läkaren gav han 4 mån till 2 år kvar att leva om inget blir bättre, och förmodligen blir det inte det... Vad ska jag göra? Jag vågar inte visa mig ledsen inför pappa, jag vågar inte visa mig svag när han behöver mig som mest. Jag vågar inte prata om det med honom, för jag vet inte om han vill, jag vet att han är livrädd och jag vet att han har ont. Det enda jag vill är att min pappa ska bli bra igen, jag vill inte se han ha ont, jag vill inte se hur rädd han är. Jag vill se min pappa le, jag vill se han må bra. Men jag har en känsla av att jag aldrig kommer få se han så igen..
Ni som har varit med eller går igenom liknande situationer, snälla hjälp mig. Jag klarar inte detta själv.
Hej!
Tråkigt att din pappa också fått cancer!! Jag hatar cancer! Gör så många människor så ont!! Min pappa har oxå cancer. Har varit sjuk i tre år nu. Jag känner igen mig i det du skriver. Försökte från början visa mig stark för han men till slut klarade jag det inte längre. Men vet du det var skönt att få släppa ut allt och visa även pappa hur jag mådde. Vi kunde efter det börja mötas på ett annat sätt. Ibland har vi gråtit ihop jag och pappa men ibland har den ena bara stöttat den andra. Som de skriver här på nära cancer så påverkas alla i familjen när någon får cancer. Så är det verkligen! Och då måste man också få ut det jobbiga inuti!! Stor kram till dig!