Min mormor har alltid varit en jätteviktig person för mig. Hon har alltid ställt upp och varit lite som en extra mamma. Nu har hon fått bröstcancer och jag är så orolig för att hon inte ska klara sig!! Hon ska börja med cellgifter nästa vecka. Jag hoppas verkligen de hjälper!
Min farmor fick bröstcancer för tio år sedan, tumören opererades bort, hon strålades och fick cellgifter. Cellgifterna var väl den behandlingen som var tuffast för oss alla. Men de gick vägen och cancern försvann!
Så håll hoppet uppe, kämpa, ge inte upp! Visa att du finns och bryr dig.
Vi fortsätter att kämpa efter att hennes tumör kom tillbaka för fem år sedan, och valde att sprida sig till lungor och skelett. Men tyvärr kommer vi inte att vinna över cancern denhär gången, men vi kommer kämpa. För vi ger oss inte utan kamp!
Ett tips kan vara att följa med på någon behandling, eller läkarbesök, jag försöker följa med så ofta jag kan. Men man får inte glömma bort att man har ett liv utanför sjukhusvägar och cancern!
Hoppas att de går bra för din mormor och dig å din familj!
Håll modet och hoppet uppe så ska du se att de ordnar sig!
Åh! Kämpa på! Jag håller tummarna! Jag känner också igen den där oron. Men jag vet många personer som klarat sig igenom cancern. Som Rebecka säger så kanske du kan följa med på något läkarbesök? Där kan du om du ha frågor om cancer få alla dina frågor besvarade, det fick jag!
Tack Rebecka och Lisy för era svar! Jag har inte tänkt på att jag kanske skulle kunna få följa med till sjukhuset. kanske skulle vara bra för både mig och mormor. Mormor har fått sin första cellgiftsbehandling nu och har mått jättedåligt. Både jag och mamma har försökt att vara hos henne så mycket som möjligt. Känns som att man vill ge tillbaka till henne lite av det hon gjort för oss jämt innan, så det känns bra att vara där när hon inte mår bra. Men man känner sig också väldigt frustrerad över att man inte kan göra allt bra igen. Det är nu bara att vänta och hoppas att behandlingarna hjälper!
Min mormor har alltid varit en jätteviktig person för mig. Hon har alltid ställt upp och varit lite som en extra mamma. Nu har hon fått bröstcancer och jag är så orolig för att hon inte ska klara sig!! Hon ska börja med cellgifter nästa vecka. Jag hoppas verkligen de hjälper!
Min farmor fick bröstcancer för tio år sedan, tumören opererades bort, hon strålades och fick cellgifter. Cellgifterna var väl den behandlingen som var tuffast för oss alla. Men de gick vägen och cancern försvann!
Så håll hoppet uppe, kämpa, ge inte upp! Visa att du finns och bryr dig.
Vi fortsätter att kämpa efter att hennes tumör kom tillbaka för fem år sedan, och valde att sprida sig till lungor och skelett. Men tyvärr kommer vi inte att vinna över cancern denhär gången, men vi kommer kämpa. För vi ger oss inte utan kamp!
Ett tips kan vara att följa med på någon behandling, eller läkarbesök, jag försöker följa med så ofta jag kan. Men man får inte glömma bort att man har ett liv utanför sjukhusvägar och cancern!
Hoppas att de går bra för din mormor och dig å din familj!
Håll modet och hoppet uppe så ska du se att de ordnar sig!
Kram
Åh! Kämpa på! Jag håller tummarna! Jag känner också igen den där oron. Men jag vet många personer som klarat sig igenom cancern. Som Rebecka säger så kanske du kan följa med på något läkarbesök? Där kan du om du ha frågor om cancer få alla dina frågor besvarade, det fick jag!
Styrkekramar!
Tack Rebecka och Lisy för era svar! Jag har inte tänkt på att jag kanske skulle kunna få följa med till sjukhuset. kanske skulle vara bra för både mig och mormor. Mormor har fått sin första cellgiftsbehandling nu och har mått jättedåligt. Både jag och mamma har försökt att vara hos henne så mycket som möjligt. Känns som att man vill ge tillbaka till henne lite av det hon gjort för oss jämt innan, så det känns bra att vara där när hon inte mår bra. Men man känner sig också väldigt frustrerad över att man inte kan göra allt bra igen. Det är nu bara att vänta och hoppas att behandlingarna hjälper!
Tack för ert stöd! kram Majken