Hejsan alla. Jag är en tjej på 11 år som har en mamma som hade cancer (bröst cancer) men den fick vi bort (trode vi) det fans en cancer som hade ljömt sig o nu växt och spridit sig. Min mamma har cancer i skelettet och i levern. Som inte kommer kunna tas bort. Och hon kommer dö i förtid. När vet vi inte. Jag mår så dålig just nu😭 och ingen förstår mig
Emelie, jag vill bara att du ska veta att allt kommer ordna sig en dag. Även om allt känns hopplöst och det inte verkar som att någon förstår, eller som att man är så himla ensam i det hela, så kommer det komma en tid där allt känns lättare. Min mamma var sjuk i cancer under stora delar av min uppväxt, så jag förstår verkligen hur dåligt man kan må, hur rädd man kan vara. Men det gäller att ALLTID tänka positivt! Kramar!
Emelie, försök att prata med dem omkring dig, framförallt din mamma. Jag vet vad du går igenom och om det går så prata med henne så mycket du kan, berätta för henne hur rädd du är, hon kommer uppskatta din ärlighet och du kommer förstå att ni båda två är lika rädda, men ta hand om varandra så gott det går och prata med dem omkring dig.. Och försök tänka positivt, jag vet att det är svårt men det blir lättare att ta sig igenom dagen om du tänker positivt! Massa styrke kramar
Hejsan alla. Jag är en tjej på 11 år som har en mamma som hade cancer (bröst cancer) men den fick vi bort (trode vi) det fans en cancer som hade ljömt sig o nu växt och spridit sig. Min mamma har cancer i skelettet och i levern. Som inte kommer kunna tas bort. Och hon kommer dö i förtid. När vet vi inte. Jag mår så dålig just nu😭 och ingen förstår mig
Emelie, jag vill bara att du ska veta att allt kommer ordna sig en dag. Även om allt känns hopplöst och det inte verkar som att någon förstår, eller som att man är så himla ensam i det hela, så kommer det komma en tid där allt känns lättare. Min mamma var sjuk i cancer under stora delar av min uppväxt, så jag förstår verkligen hur dåligt man kan må, hur rädd man kan vara. Men det gäller att ALLTID tänka positivt! Kramar!
Emelie, försök att prata med dem omkring dig, framförallt din mamma. Jag vet vad du går igenom och om det går så prata med henne så mycket du kan, berätta för henne hur rädd du är, hon kommer uppskatta din ärlighet och du kommer förstå att ni båda två är lika rädda, men ta hand om varandra så gott det går och prata med dem omkring dig.. Och försök tänka positivt, jag vet att det är svårt men det blir lättare att ta sig igenom dagen om du tänker positivt! Massa styrke kramar