Back to top

Besvarade frågor

Är det konstigt att jag hatar att folk bryr sig, e...

Är det konstigt att jag hatar att folk bryr sig, eller är det normalt när än man står väldigt nära fått ett cancerbesked..?

Hej!

 

När någon i familjen drabbas av cancer drabbas också de flesta i familjen av en kris. Kris kan förklaras med att en persons tidigare kunskaper och erfarenheter inte räcker till för att hantera och förstå den situation man hamnat i. Det är olika hur man reagerar när man drabbas av kris. En del blir ledsna, en del arga, en del vill vara ensamma, en del vill vara nära andra hela tiden osv.

 

Det låter som att du drabbats av kris. Och det är helt ok att reagera. Du kanske just nu har behov av att vara lite för dig själv med dina tankar. Det är kanske därför du känner att du hatar att folk bryr sig. Vårt tips är att du är ärlig mot dig själv och får utlopp för dina känslor. Det vill säga: är du ledsen- gråt, är du arg- få ut din ilska men se till att det inte skadar dig själv eller någon annan. Det är också viktigt att du tillåter dig själv att vara glad när du känner dig glad, trots att någon du står nära är svårt sjuk. Om du är älig mot dina känslor är det lättare att ta sig igenom krisen.

Läs mer om kris här

 

Vänliga hälsningar

Nära Cancer

2019-08-29

Hej! Jag är 15 år och min mamma gick bort i cancer...

Hej! Jag är 15 år och min mamma gick bort i cancer för ca två månader sedan. Jag har försökt att leva som vanligt och försöka få vardagen som vanligt men det går inte. Varje kväll gråter jag och jag saknar henne mer än allt!! Jag har tappat alla intressen för allt och känner mig helt tom på dagarna. Vad ska jag göra??

Hej

När man förlorar någon nära och drabbas av sorg blir livet så annorlunda precis som du beskriver.

Det är viktigt att du är ärlig mot dig själv och får utlopp för dina känslor. Det vill säga: är du ledsen- gråt, är du arg- få ut din ilska men se till att det inte skadar dig själv eller någon annan. Det är också viktigt att du tillåter dig själv att vara glad när du känner dig glad, trots att du sörjer din mamma

Att du har tappat lusten för dina intressen är naturligt eftersom du just nu sörjer men det betyder inte att du för alltid kommer att känna så som du känner nu. Att sörja tar tid.Sorg är en process som tar olika lång tid för de som drabbas men så småningom går sorgen över till en saknad som alltid kommer finnas kvar men man brukar ha lättare att hantera saknaden med tiden.

Ofta känns det lättare om man har någon att dela sin sorg och saknad med. Har du någon i familjen eller nära vän som du kan prata med?

En skolkurator eller skolsköterska finns också där för dig om du vill

Att prata om sina känslor är ofta ett bra sätt att bearbeta sin sorg med. En del tycker det känns bra att skriva ner sina tankar/känslor i ord och tycker det hjälper i sorgarbetet

Hoppas även att du kan hitta lite stöd på Nära Cancers sida.Om du tycker att det hjälper att ta del av andra unga personers tankar kring sorg och hur det känns att mista sin förälder så finns flera svar som publicerats i kategorin "Kris o sorg" och "Jag mår dåligt"

Även Forumet finns där man kan dela tankar med varandra

Önskar dig allt gott, du är välkommen att skriva till oss igen om du vill

 

Vänliga hälsningar

Nära Cancer

2019-07-11

Hej. Min pappa fick cancer, han dog för två år sen...

Hej. Min pappa fick cancer, han dog för två år sen.Det känns fortfarande både ensamt och tomt..

Men jag vet att han inte lider längre så som han gjorde. Men varför är de så svårt o gå vidare va ska man göra... Är samtidigt rädd för att gå vidare.

Hej!

 

När man förlorar någon som stått en nära hamnar man i sorg. Sorg betyder "förlust av något slag" och den förlusten kan kännas starkt under en lång tid. Så småningom lär man sig att leva med förlusten, men saknaden kommer alltid finnas kvar. Den kommer dock kunna kännas olika under olika perioder i livet. Ibland pratar man om att sorg kan vara svart- och vit randig. Tänk dig en streckkod som får symbolisera sorgen. När din pappa dog kom ett svart tjockt streck in i ditt liv och det kändes antagligen väldigt tungt under en period. Sen händer något som ljusar upp, då kommer det ett smalt vitt streck. Därpå kommer tjocka svarta och vita streck om varandra. Men om man ser på streckkoden (sorgen) i ett livsperspektiv kan man se att det var mest tjocka svarta streck i början. I slutet av koden är det mest tjocka vita och några tunna svarta streck. Sorgen och saknaden finns kvar men är lättare att leva med. När du skriver att du är rädd för att gå vidare tänker vi att du är rädd för att glömma din pappa. Men sorgen och minnena är inte samma sak. Minnena av din pappa kommer du alltid ha kvar trots att du tillåter dig att fortsätta leva och gå vidare med ditt liv.

 

Du kanske kan känna igen dig och lära dig mer genom att läsa om att sörja. Känner du att det är svårt att komma vidare i livet kan det vara bra att få professionell hjälp. Det kan också vara skönt att prata med någon som också har förlorat en förälder. Genom att anmäla dig till Snacka kan vi förmedla en sådan kontakt.

 

Vänliga hälsningar

Nära Cancer

Hej! Min låsasmamma har fått cancer och jag mår jä...

Hej! Min låsasmamma har fått cancer och jag mår jätte dåligt över detta jag vet nt vad jag ska göra! Snälla hjälp mig!

Hej!

Vad tråkigt att din låtsasmamma blivit sjuk!

Det är vanligt att man mår dåligt då någon man bryr sig om har fått cancer. Det beror på att man är med om något som man inte vill ska hända och därför drabbas oftast hela familjen av kris. Kris kan förklaras med att en persons tidigare kunskaper och erfarenheter inte räcker till för att hantera och förstå den situation man hamnat i. Du kan läsa mer om kris här Det är viktigt att du är ärlig mot dig själv och dina känslor och tillåter dig vara ledsen när du är det, arg när du är det, glad när du är det osv. Det kommer då bli lättare att hantera det svåra.

 

Har du någon att prata med om det som känns jobbigt? Har du någon nära vän? Kan du prata med din familj? En del familjer vill inte prata med varandra om det svåra då de är rädda för att tynga varandra mer. Men det har visat sig att i familjer där man  pratar om sjukdomen, hur den påverkar hela familjen och visar sina känslor för varandra mår man bättre än i familjer där man försöker skydda varandra genom att inte prata om det svåra. Så vårt tips är att prata med de som står dig nära. Om du vill prata med någon som du inte känner och som är van att prata om svåra saker kan du vända dig till din skolkurator eller någon på din låtsasmammas klinik. Här kan du se vem du kan kontakta på sjukhuset som ni tillhör.

 

Om du vill ha kontakt med någon annan som står nära någon som har cancer är du välkommen att skriva på vårt forum eller anmäla dig på vår vänförmedling Snacka.

 

Sköt om dig!

 

Vänliga hälsningar

Nära Cancer

2018-08-07

Hej! Jag är en kvinna på 27 år. Min pappa är 52 år...

Hej! Jag är en kvinna på 27 år. Min pappa är 52 år och för en månad sen fick han åka akut till sjukhus på grund av en pågående hjärnblödning. Efter två veckor när allt lagt sig och läkarna gjorde en röntgen av huvudet så hittade läkarna en stor hjärntumör. Dom sa att den inte går att operera och enda hoppet är att minska tumören med hjälp av cellgifter och strålning.

Detta är ett jätte tufft besked för hela familjen. Jag står min pappa väldigt nära, jag bodde länge hos honom, fram tills jag var 26 år och jag träffar honom flera dagar i veckan. Jag ser min mamma må jätte dåligt över detta samtidigt som jag ska hantera min egna oro och hjälpa min pappa.

Hur ska jag hantera den här nya situationen på bästa sätt?

Hej!

 

Vi förstår att det här är en jättejobbig sitatuation för er alla i familjen! Din pappa bär på sjukdomen, men hela familjen bär på den psykiska belastning som sjukdomen medför. När en person har fått en cancersjukdom drabbas oftast både den personen och de som står hen nära av en kris. Du kan läsa om kris här. Du säger att ni står varandra nära. Fortsätt att prata med varandra,både  om det som gör ont och om det som gör er glada. En öppen kommunikation i familjem minskar risken för ångest och depressionsproblematik.

 

Det är lätt hänt att lägga allt fokus på den som är sjuk och glömma bort sig själv. Men det är viktigt att du får hitta ditt sätt attt pysa och få vila från det jobbiga. Att hålla allt det jobbiga inom sig kan bli som att man fyller en ballong med luft och aldrig slutar. Till slut känns det som om man ska spricka.Att då få pysa ut det jobbiga hjälper dig att må bättre. Vare sig det är att skriva, sjunga eller ta en löptur behöver du hitta din egen ventil. Här kan du läsa mer om hur du kan ta hand om dig själv. 

 

En del känner sig hjälpta av att ha kontakt med någon annan i liknande situation. I vår vänförmedling Snacka kan man få kontakt med andra som också har sjuka föräldrar.

 

Vänliga hälsningar

Nära Cancer

2018-06-05

Hej! Vi fick i julas besked om att min pappa har s...

Hej! Vi fick i julas besked om att min pappa har spridd malignt melanom som har satt sig i ena lungan, ryggraden och magen. Han genomgår behandling som just nu har pausats på grund av för dåliga levervärden. Han har precis opererats för tredje gången i lungan då tumören inte slutar växa. Jag tycker det är jättejobbigt att prata om detta och det är även jättejobbigt att träffa min pappa som har gått ner så himla mycket i vikt och ser riktigt sliten ut, frågar man honom hur han mår får man aldrig ett ärligt svar då han förmodligen inte vill att vi ska oroa oss. På grund av denna situationen och att jag har svårt att prata om det har jag börjat få panikattacker, oftast på nätterna. Jag blir otröstlig och senast grät jag så mycket att jag fick näsblod. Har jag som anhörig och dotter rätt till någon form av samtalskontakt? Kan jag ringa min pappas läkare för att få mer information? Jag känner mig lite vilse i vad som faktiskt händer då min pappa har lite svårt att återberätta information från läkarna. Jag tror jag behöver hjälp med att få ut mina känslor angående detta men jag vet inte vart jag ska vända mig. Jag finns i nordvästra Skåne.

Tack!

Hej

Att vara anhörig och stå bredvid någon som är allvarligt sjuk kan vara mycket påfrestande och stressande.Det är inte ovanligt att kroppen då reagerar med panikångestattacker så som du beskriver.

 

Att man dessutom känner att man inte har kontroll på vad som händer runt omkring den som är sjuk kan förstås göra att man upplever situationen  ännu värre.

 

Kan du be din pappa att du får följa med på nästa läkarbesök så att du får reda på mer om hur hans situation är? Man kan självklart också be att få enskilt samtal med en läkare men då måste man alltid tillfråga den som är sjuk att det är ok.

 

På sjukhuset där din pappa vårdats finns säkert kuratorer som stöttar patienter och anhöriga. Hör efter på sjukhuset om de har möjlighet att ta emot dig för samtal

(Om inte den möjligheten finns kan man vända sig till vårdcentralen där du bor och be om kuratorskontakt)

 

Eftersom du skriver att du finns i nordvästra Skåne kan vi dessutom länka till:

https://vard.skane.se/helsingborgs-lasarett/mottagningar-och-avdelningar/cancerrehabiliteringsmottagning/

På Nära Cancers sida finns mer att läsa om ångest

 

Vi hoppas att du fått svar på dina frågor och att du kommer att få den hjälp och stöd du behöver.

Hör gärna av dig igen om vi kan vara ett stöd för dig

 

Vänliga hälsningar

Nära Cancer

2018-05-29

 

 

 

 

 

 

 

 

______________________

Min pojkväns lillasyster hat nyligen blivot diagno...

Min pojkväns lillasyster hat nyligen blivot diagnoserad med cancer, hur ska jag reagera?

Hej!

 

Vad fint att du bryr dig så mycket om din pojkvän och hans familj att du hör av dig till oss!

 

När någon får cancer påverkas hela familjen. Även de som står nära familjen påverkas. Känslan av att "det händer andra men inte oss" har fått sig en törn då man den hårda vägen fått reda på att sjukdom visst kan drabba vem som helst av oss. Man hamnar då ofta i kris. Kris betyder att man hamnat i en situation där tidigare erfarenheter och kunskaper inte räcker till för att kunna hantera den situation man nu hamnat i. Hur man reagerar i en kris är olika beroende på vilken person man är. I det här fallet påverkas också vilken relation man har till den som blivit sjuk.  Därför kan det vara så att du och din pojkvän reagerar helt olika.  För att stötta din pojkvän är det viktigt att du vågar fråga hur han mår och att du visar att du finns kvar där oavsett vad svaret blir. I en kris är det extra viktigt att ni är ärliga mot era känslor och tillåter er att känna alla slags känslor som kommer. Var ledsna när ni är det och glada när ni är det. Här kan du läsa mer om kris och om att stötta vänner.

 

Vänliga hälsningar

Nära Cancer

2018-05-18

Jag är nu 22 år och för 17 år sen dog min pappa av...

Jag är nu 22 år och för 17 år sen dog min pappa av ändtarmscancer, eftersom jag bara var fem år så minns jag nästan inget av sjukdomsperioden, döden eller sorgen. Jag försöker bearbeta min sorg hela tiden, men det är svårt när jag 1. inte känner att det är rättfärdigat att jag är "i sorg" 2. när det inte är i samband med min pappas sjukdom eller bortgång 3. när jag inte vet exakt vad som hände och hur det gick till. Men eftersom jag inte kommer ihåg min egna sorg så måste jag göra detta nu senare i mitt liv, men hur ska jag hitta verktygen att göra det? och hur ska jag våga ta upp det med min mamma? att jag vill veta vad som hände, veta hur hon kände, veta hur jag reagerade. Hur gör jag?

Hej!

 

Att du sörjer din pappa så här långt efteråt är absolut fullt normalt och inget konstigt alls! När din pappa dog ruckades din trygga värld och du behövde hitta ett sätt att förhålla dig till det nya. Det är inte så lätt att göra det, varken som barn eller vuxen. Men vuxna har lättare att stanna kvar i sorgen över en period och beratbeta det hela för att sedan gå vidare och sorgen och saknaden kan efter ett tag kännas lättare att bära. Ett barn kan aldrig pausa sitt liv på samma sätt som en vuxen. Ett barn behöver också få hänga med i sin egna utveckling. Man brukar säga att barns sorg är randig, då man på ett tydligt sätt ser att barnen går in och ut i sorgen på ett annat sätt än vad vuxna gör. Barnet kanske gråter jättemycket ena stunden och är glad och vill leka nästa.

 

När du var fem år och din pappa dog var det svårt för dig att förstå vidden av det hela. Du var för liten för att förstå det. Många barn i den åldern tänker inte att döden är bestående utan tror att föräldern kommer komma tillbaka snart. Under hela din uppväxt har du säkert återkommit till din sorg då du nått nya mognadsnivåer, men då kanske det också känts som att "det var ju så länge sedan, jag måste släppa det nu". Någon gång måste sorgen få komma med kraft och det låter som att den har gjort det nu. Du skriver att du inte känner att det känns rättfärdigat för dig att vara i sorg då din pappa inte dött nyligen. Men du har absolut rätt att få känna och har sorgen tidigare inte fått så stort utrymme är det jättebra att den kommer nu!! Du får då möjlighet att bearbeta för att sedan gå vidare på ett annat sätt.

 

Många vuxna tror att barn inte tar så stor skada av att förlora någon närstående. Man tänker att barn är anpassningsbara och märker man ingenting på barnet så tror man att allt är som det ska. En förälders instinkt är att skydda sina barn. Kanske är det så att din mamma inte pratat med dig om detta eftersom hon vill skydda dig och tror att du inte farit så illa av att din pappa dött, eftersom du var så liten. Vi tycker att du ska prata med din mamma och berätta hur det här har påverkat och påverkar dig. Ställ dina frågor till henne så du kan få alla de svar du behöver. Rädda Barnen har gett ut en bok som vi gärna rekommenderar som heter Min minnesbok- så länge jag minns finns du, vilken du kan köpa och fylla i kanske med hjälp av din mamma. Andra tips är att lyssna på skådespelaren Olof Wretlings Radio Pysknappen där han berättar om när hans pappa dog och om hans sorgebearbetning. Läs också vår intervju med bloggaren Underbara Clara där hon berättar om hennes väg ur sorgen efter sin mamma och vår bloggare Ulrikas berättelse i vår blogg.

 

Sköt om dig!

 

Vänliga hälsningar

 

Nära Cancer

2018-04-27.

 

I min 5:e klass går tre elever som har föräldrar s...

I min 5:e klass går tre elever som har föräldrar som behandlas för elakartad cancer. Hur vill man bli bemött av sin lärare? Vill man att fröken skall visa att hon vet att föräldern är sjuk? Skall man vänta till eleven frågar/bryter ihop? Vi läser om människokroppen nu. Hur känns det att prata om lungfunktion och sjukdomar? Som skola vill man gärna var vanlig, så att något i livet är som förväntat när det är kaos i själen. Tar gärna emot tips om hur man som elev vill bli bemött.

Hej!

Vad fint att du som lärare tänker på att dina elever påverkas av att deras föräldrar drabbats av cancer och att du vill få tips på hur du kan bemöta dem i det!

 

Vi tänker att det är viktigt att barnen känner till att du vet att föräldern är sjuk. Detta för att du lättare ska kunna fråga eleverna hur de vill bli bemötta i detta och för att de ska känna att de lättare ska kunna komma till dig och berätta när något känns jobbigt.Om eleverna inte känner till att du vet, råder vi dig att prata med föräldrarna som i sin tur får berätta för sina barn att du vet. Kanske att du sedan kan träffa barn och förälder/föräldrar och höra hur just det barnet vill bil bemött i skolan. Tänk på att det kan variera över tid hur barnet vill bli bemött. Därav kan det vara bra att stämma av ibland, iallafall någon/ några gånger per termin, hur läget är nu.

 

Det kan vara väldigt olika hur eleverna mår i situationen även om alla tre har en förälder med cancer. Det beror bland annat på vilken person de är, vilken mognad de uppnått, vilken relation de har till sin förälder och hur länge föräldern levt med sin sjukdom. Om föräldern levt med sjukdomen under en längre tid kan det hända att eleven inte tycker att det är så jobbigt, då detta blivit ett normaltillstånd i familjen. Oftast blir det jobbigast för alla i familjen när man fått ett nytt besked t ex vid diagnos eller efter en röntgen som inte gav det svar man önskat. I studier har man sett att det inte är hur allvarlig sjukdomen är som påverar hur barnen mår då en förälder är sjuk, utan hur familjen och omgivningen hanterar situationen. Öppen kommunikation i familjen är den viktigaste faktorn men också chans för barnet till kommunikation med andra i dess närhet, t ex kompisar och skolpersonal. Känner dina tre elever till varandras situtation? Det kan vara en stor styrka för dem att känna till varandras situation för att minska känslan av ensamhet. Vet de andra eleverna i klassen om att dessa tre har sjuka föräldrar? Det kan vara viktigt för att öka förståelsen för de tre nämnda eleverna om de ex plötsligt blir ledsna eller reagerar starkt mot något. Här kan du läsa om den kris som kan drabba personer som står nära någon som har cancer och att det är viktigt att man också tar hand om sig själv när någon i familjen blivit sjuk.

 

Vi råder dig också att tala om för barnen att vårt forum finns och att de kan skriva frågor till oss här. För att lättare kunna prata om cancer med alla barn i klassen råder vi dig att göra som många andra lärare som har barn i sina klasser med sjuka föräldrar: se vår tecknade kortfilm Vad är egentligen cancer? och filmen Så funkar cancer ( Så funkar cellen, Så funkar cancer och Så funkar behandling) med Eva Funck.

 

Hör gärna av dig igen! Du kan också nå oss på kontakt@naracancer.se

 

Vänliga hälsningar

Nära Cancer

2018-02-22

Hej! Jag är 16 år och spenderade hela mitt 2016 me...

Hej!

Jag är 16 år och spenderade hela mitt 2016 med min bror på sjukhuset då han fick cancer. Efter att han blev cancerfri fick jag reda på att min mamma hade fått cancer och får nu gå igenom samma sak. Men jag känns inte som samma person och det är väldigt irriterande ibland. Jag kan gå mellan att vara glad till helt borta från värkligheten.

Är det här vanligt att ibland känna sig tom och nästan känslokall?

Och är det normalt att ibland ha humörsvängningar men även dina bort från verkligheten där jag blickar tillbaka på det som hänt?

Hej!

Vi förstår att det är och har varit väldigt jobbigt i er familj under lång tid, då både din bror och din mamma drabbats av cancer! Skönt att din bror nu är frisk! Fortfarande lever ni dock i den ovisshet om framtiden som en cancersjukdom för med sig då din mamma nu är sjuk, vilket kan vara väldigt jobbigt. De allra flesta som får cancer blir idag friska igen. Men eftersom cancer är en allvarlig sjukdom påverkar den hela familjen psykiskt. Din mamma bär nu på den fysiska sjukdomen men hela familjen delar den psykiska belastning som sjukdomen för med sig. Det vill säga att alla i familjen kan drabbas av kris. Kris innebär att en persons tidigare kunskaper och erfarenheter inte räcker till för att hantera och förstå den situation man hamnat i. Antagligen drabbades ni alla av kris då din bror blev sjuk och att ni drabbats av en ny kris nu när din mamma blev sjuk. Det är olika hur man reagerar och hanterar en kris. I din beskrivning av dig själv låter det som att ditt mående pendlar mycket, vilket är helt normalt när man är i kris. Här kan du läsa mer om kris .

 

Har du någon att prata med om hur du mår relaterat till att både din bror varit sjuk och att din mamma nu är sjuk? En del vill bara prata med sina vänner och känner att de får gott stöd av dem, medan andra vill ha professionellt stöd. Ofta kan man få stöd av en kurator på den klinik som den som är sjuk tillhör. Se här vem du kan vända dig till för att få kontakt där du bor . Om du skulle vilja ha kontakt med någon ung som är i liknande situation som du rekommenderar vi att du skriver på vårt forum eller anmäler dig till vår vänförmedling Snacka .

 

Vänliga hälsningar

Nära Cancer

2018-02-16.

Är det konstigt att jag hatar att folk bryr sig, eller är det normalt när än man står väldigt nära fått ett cancerbesked..?

Hej!

 

När någon i familjen drabbas av cancer drabbas också de flesta i familjen av en kris. Kris kan förklaras med att en persons tidigare kunskaper och erfarenheter inte räcker till för att hantera och förstå den situation man hamnat i. Det är olika hur man reagerar när man drabbas av kris. En del blir ledsna, en del arga, en del vill vara ensamma, en del vill vara nära andra hela tiden osv.

 

Det låter som att du drabbats av kris. Och det är helt ok att reagera. Du kanske just nu har behov av att vara lite för dig själv med dina tankar. Det är kanske därför du känner att du hatar att folk bryr sig. Vårt tips är att du är ärlig mot dig själv och får utlopp för dina känslor. Det vill säga: är du ledsen- gråt, är du arg- få ut din ilska men se till att det inte skadar dig själv eller någon annan. Det är också viktigt att du tillåter dig själv att vara glad när du känner dig glad, trots att någon du står nära är svårt sjuk. Om du är älig mot dina känslor är det lättare att ta sig igenom krisen.

Läs mer om kris här

 

Vänliga hälsningar

Nära Cancer

2019-08-29

Hej!

 

Frågor & Svar är till för dig som är under 30 år och står nära någon som har cancer.

 

Du kan ställa dina frågor till oss, så svarar vi så snart vi kan. Frågor och svar publiceras här. Vi som svarar är läkare, sjuksköterskor och kuratorer. Här ser du vilka vi är. Ju mer information vi får desto bätttre kan vi svara på frågan.

 

Frågor som inte kommer från unga närstående har vi inte möjlighet att besvara. Om du själv har eller har haft cancer ber vi dig vända dig till kliniken där du fått behandling med dina frågor.

 

 

Hälsningar, Nära Cancer

Ställ egna frågor




Skriv in bokstäverna ovan (ej skiftlägeskänslig)