Varför får man panikångest?

När man får ångest gör sig kroppen beredd att fly eller att attackera. Musklerna spänns, hjärtat börjar slå snabbare och energin ökar i kroppen. Om man då varken flyr eller attackerar (vilket man ju vanligtvis inte gör) blir spänningarna i kroppen kvar. Då kan man få en ångestattack. Ibland kallas det även för panikångest, panikångestattack eller panikattack, men det är samma fenomen.

Första gången brukar ångestattacken komma mycket plötsligt och oförberett. Ofta har man haft en stressig period med mycket skolarbete eller jobb. Eller kanske har någon i familjen blivit sjuk, råkat ut för en olycka, eller dött? Attackerna kan också komma när man börjat varva ner efter en period av stress.

Hur känns en panikattack?

Panikångest kommer i form av attacker där kroppen reagerar med hjärtklappning, svårighet att andas, yrsel, svettningar, frossa eller illamående. En panikattack är en jättejobbig upplevelse där hjärtat ibland slår så man tror att man ska dö eller svimma.

När ska man söka hjälp?

Har man en gång fått en panikattack kan man bli rädd för att få en igen. Då kanske man slutar att göra saker som man gjorde när man fick den första attacken. Till slut kan det bli många saker som man inte vågar göra, bara för att man är rädd för att få en ångestattack. Ångesten har då gjort personen funktionshindrad.

Alla människor har ångest ibland. En del kan få ångest väldigt lätt utan att det egentligen finns någon riktig orsak. Ångest är en väldigt obehaglig känsla, men när man börjar undvika saker man skulle vilja göra, bara för att man är rädd för att få ångest, behöver man få hjälp.

Vilken hjälp finns att få?

Det finns olika typer av behandling som hjälper vid ångest. Många får hjälp av psykoterapi, vilket innebär behandling där man går i samtal hos en psykolog eller psykoterapeut. I psykoterapi kan man tillsammans med terapeuten ta reda på varför man får ångest och hitta sätt att hantera den.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en typ av psykoterapi som har visat sig fungera bra för många med ångestproblem. I KBT får man träna på att klara av jobbiga situationer, ofta genom att prova på det som känns svårt i små steg, för att lära sig att det inte är så farligt som man tror. Man får lära sig mer om varför man får ångest och hur man kan motverka det. Det kan också handla om att lära sig att tänka i nya banor.

Även andra typer av psykoterapi kan hjälpa om man har ångest, till exempel psykodynamisk terapi, där man fokuserar mer på relationer och livssituation. Det finns även gruppterapi där man går i terapi tillsammans med andra som har liknande problem.

Det finns mediciner som hjälper vid ångest. Dessa kallas ofta lugnande eller ångestdämpande mediciner. Avslappningsövningar kan hjälpa en att bli bättre på att hantera stressade situationer och sänka ångesten. Avslappning kan man få träna på hos en sjukgymnast. Avslappning används ibland också i psykoterapi.